En solig dag i ett imponerande landskap.

Vissa dagar borde man inte behöva kliva upp. Eller i alla fall inte göra något annat än att ligga i sin soffa, passivt underhållas på något sätt och äta äppelpaj med vaniljglass. Inte för att klaga alltså, men vissa dagar vill jag nog hävda är sådana.
Nej, jag vill inte klaga.
Att åka runt på turkiska vägar med ytabeläggning som hade fått rumänska vägarbetare att skämmas, bakom bilar vars avgaser som får den gode Johnny Cash's (frid över hans minne) klädstil att verka ljus och munter med en nacke som, så att säga, längtar hem; bara glada miner.
Jag vill absolut inte klaga.
Men när till och med boldor börjar bli trött på det här, då är det nästan så att man hoppas att man inte blir insläppt i Syrien.
Nu: Äcklig pulver-sopp-kräm-pudding-gegga tillagat på ett trilskandes eländeskök.