Åter på väg söder ut.

Först vill jag bara säga att det inte är min vän motorcykelmekanikerns fel att Boldor äter hastighetsmätarvajrar. Nu har jag dock smort upp själva hastighetsmätaren så nu börjar åter vajerjakten.
Men söder ut.
Den här resan var ju rätt oplanerad, är ju rätt oplanerad och kommer med största sannorlikhet fortsätta vara oplanerad. Men en sak som jag hade tänkt var att jag skulle ta med mig lite grejjer. Bland dessa grejjer fanns bland annat saker som "pass", "adrenalinpenna", "registeringsbevis" och "polygrip". Vissa saker viktigare än andra.
Till exempel är det ju svårt att komma in i främmande länder om man inte har med sig passet.
Likaså är det, tydligen, för fordonet om man inte har med registeringsbeviset. Svårt, men inte omöjligt. När jag då i den turkiska tullen skall ta fram detta självklara papper så ligger det inte där jag (fram tills nu var helt säker på att jag) hade lagt det. Leta lite, inse faktum, ringa Daniel, ändå på något mystiskt sätt bli insläppt och nu då ägnat en vecka åt att vänta på detta papper i Turkiet. Det har ju inte kommit än, men det borde komma i morgon. Tanken jag hade (för en vecka sedan) var att vänta här, kolla in kappadokien (ett stavningsförslag till) för att sedan när pappret kom fortsätta nedåt. Men idag kom jag på att jag ju nu har varit borta över en månad och att det nog kan bli lite onödigt stressat om man skall ännu längre bort. Så. Jag är nog klar här. Bara hemmåt kvar. Därför åker jag nu söder ut igen.
Tänker att man kanske kan ta en båt en bit, Grekland eller något. Och om man nu letar efter båttransport kan det nog vara lättare att hitta vid exempelsevis havet.
Eller så får jag ett ryck, och ett papper, i morgon och fortsätter. Lika planerat som alltid.
Nu: Återknyta bekantskapen med den gode S. Holmes.