En sliten sanning, men som med alla slitna sanningar - en sann sanning.
Jag gjorde det inte när jag var tjugo.
Alltså har jag det kvar.
När så ödet och universitetet slog sig ihop med min bristande kunskapsinhämtning för att göra livet surt för mig så kan det ju vara dags.
En resa således.
Men vart?
När?
Och: hur?
Tror helt enkelt jag när jag är färdig med det jag nu håller på med tar ett fordon och styr söderut. Inte komplicera saker i onödan, hur svårt kan det vara?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar